Vous n'êtes pas identifié(e).
Wonɓe e lowre ndee jooni
Goomu e winndiiɓe: Hay gooto innitaaki
hoɓɓe: 3
Il y a actuellement 3 koɗo (hoɗɓe)s en ligne.
Widewooji maantaaɗi..... - Vidéos à découvrir..... - Featured videos....
* * * * JUBBANNDE E GERNGAL NATE FUUTA KUMMBA YUMMA MEN * * * *
Lowe Fulɓe e geese
Onon dariiɓe dadiiɓe ngam tabitinde pulaar e geese, oɗon njettaa njettoor mo alaa ɗo haaɗi! Ɓeydee darnde, yo Alla hokku-on nguurndam haa kaaɓon!
. . . . . : : : : : | | | | | | K A B A R U U J I - T E S K I N Ɗ I | | | | | | : : : : : . . . .
News >> Environnement
Yeɓannde moolalaande moolee dillinii worgo leydi Silii (Chili) Hoore-Biir 27 Colte. Ɓeto yeɓannde ndee e seel Richter ena abboo e…
News >> Société
Hikka waɗti duuɓi 10 ko UNESCO (Fedde Leyɗeele Dentuɗe toppitiinde gannde e pine) fuɗɗii mawninde ñalnde 21 Colte hitaande kala…
News >> Politique
Leydi Nijeer sikkanooma wonde ɓe ceertii e kuudetaaji kooniŋkooɓe! Ko ngol waɗti laabi joyi gila Nijeer jeytii hoore mum nde…
News >> Santé
Fedde daraniinde wallude ɓesnguuji kooniŋkooɓe ɓaleeɓe waraaɓe e nder yanooji jaasɗi laamu Maawiiyaa fuɗiima lappol mum e nder Fuuta ngam…
News >> Organisations et associations
Ñalnde Hoyre-Biir 30 Siilo 2010 sukaaɓe AJD/MR (landa mo Ibrahiima Saar) njuɓɓinii hiirde naalankaangal ɗoo e Sinnsinaati, Ohayo, DD Amerik.…
News >> Can 2010 Angola
Ejipt ngoni laamɓe fuku, sikke alaa caggal poolgu maɓɓe laabi tati dewondirɗi e kawgel Afrik (caggal 2006, 2008). Hikka, gila…
News >> Environnement
Yerɓannde leydi yande e Port-au-Prince, laamorgo Haytii addii boomaare e bonanndeeji toosɗi e miskineeɓe leydi ndi. Waɗii duuɓi 200 ko…
Frontpage Slideshow (version 2.0.0) - Copyright © 2006-2008 by JoomlaWorks
. . : : | | | | Widewooji kesi - Nouvelles vidéos - New videos ... | | | : : : . . .
Ecrit par IBRAHIMA SARR,
le 27-02-2010 17:18
Pages vues : 171
Publié dans : Les News , Taariindi
Yeɓannde moolalaande moolee dillinii worgo leydi Silii (Chili) Hoore-Biir 27 Colte. Ɓeto yeɓannde ndee e Seel Richter ena abboo e 8,8, hohooɓe ganndal kaaƴe mbiyi. Ko fuɗɗaa limteede e maayɓe ko 120 neɗɗo. Kono ena laaɓi e waktuuji garooji waasataa limoore ndee ɓeydoo sahnga nde ɓittiiɓe ley mahateeje puɗɗii yiyteede. Ko ɓuri hulɓinaade e ndee yerɓannde, ko ɓadaade yitere mayre haaɗngo Pasific, haa hannde kulhuli wampeƴƴere sunaamii ena mawni e falnde ndee kala.
Ecrit par IBRAHIMA SARR,
le 20-02-2010 22:40
Pages vues : 281
Publié dans : Les News , Renndo
Hikka waɗti duuɓi 10 ko UNESCO (Fedde Leyɗeele Dentuɗe toppitiinde gannde e pine) fuɗɗii mawninde ñalnde 21 Colte hitaande kala ngam hirjinde winndere ndee e teeŋtugol ɗemngal neeniwal. E teskaade teemedde ɗemɗe maayooje, njejjitteeɗe, muumaaɗe, kaɗaaɗe haaleede ekn, UNESCO toɗɗii 21 Colte ñalngu ciiftinoowu winndere fotdeeji potɗi daraneede to baŋnge ɗemɗe. Janngo nokkuuji keewzi maa mbaɗ dille, haa teeŋti e jooɗorde UNESCO to Pari, Farayse.
Ecrit par IBRAHIMA SARR,
le 19-02-2010 12:12
Pages vues : 178
Publié dans : Les News , Dawrugol
Leydi Nijeer sikkanooma wonde ɓe ceertii e kuudetaaji kooniŋkooɓe! Ko ngol waɗti laabi joyi gila Nijeer jeytii hoore mum nde kooniŋkooɓe keɓtata laamu e leydi ndii. Ñalnde naasaande 18 Colte sanga tisubaar Maamadu Tanja, gonnooɗo laamɗo Nijeer gila 1999, yanndinaama e jappeere laamu. Ko innitoriiɓe (CSRD) "goomu kooniŋkooɓe ngam artirde demokaraasii" ngoni sabaabu oo kuudetaa. Leydi ndii ena wuuri e fitinaaji dawrugol gila e lebbi ɓennuɗi ɗii caggal nde Mammadu Tanjaa fusi suudu sarɗiiji leydi ndii, yanti heen o naatni waylo e ndeerndeeri leydi ndii mgam omo waawa heddaade e laamu caggal nde gorlal makko joofi.
Ecrit par IBRAHIMA SARR,
le 17-02-2010 20:29
Pages vues : 185
Publié dans : Les News , Cellal
Fedde daraniinde wallude ɓesnguuji kooniŋkooɓe ɓaleeɓe waraaɓe e nder yanooji jaasɗi laamu Maawiiyaa fuɗiima lappol mum e nder Fuuta ngam addude balle, leɗɗe e kaɓirɗe paytuɗe e safaruuji. Ɓe puɗɗiima golle caggal nde ɓe njettii ñalnde 15 Colte to Nuwaasoot. Ko hikka waɗti cili ɗiɗi fedde ndee ena yuɓɓina ngol lappol. Lappol ngol ena nawori minikaar e werlaa 4X4 ena rimndaa leɗɗe haa heewi. Yahdi e mayre ko safooɓe 13 (doktoreeɓe), heedtoreeɓe 5 (infirmieres) e farmasiŋkooɓe 2.
Ñalnde Hoyre-Biir 30 Siilo 2010 sukaaɓe AJD/MR (landa mo Ibrahiima Saar) njuɓɓinii hiirde naalankaangal ɗoo e Sinnsinaati, Ohayo, DD Amerik. Alaa ɗo pinal e gaaci men ɓuri yiɗeede haa ɓura Sinsinaati, Kolombus e yoga e gure Amerik ɗe fulɓe koɗi. Ko ɗum waɗi ndee hiirde jogaade maanaa toowɗe e nder renndo fulɓe e Amerik
Jirwini hiirde nde ko Gawlo dariiɗo e sahaa mum, banndiraaɗo dewbo mo innde mum hannde sarii e nduunde ndee; oon woni Kanel Joop.
Ejipt ngoni laamɓe fuku, sikke alaa caggal poolgu maɓɓe laabi tati dewondirɗi e kawgel Afrik (caggal 2006, 2008). Hikka, gila kawgel puɗɗii, yiyaaka ɗo ɓe paayi walla ɓe kuli. Kawre maɓɓe fof ɓe nawtii, ko yeewi heen e alluuje jaajɗe haa teeŋti e kawgu maɓɓe e Alaseri (4-0). Fetto maɓɓe hannde Ganaa heɓaani tolno kawral maɓɓe e Alaseri walla Kameruun, kono ɓe mbaɗii ko waɗɗinoo-ɓe so hawde hay so alluwal daɓɓal (1-0).
Haala gasii, Ejipt tawtii Ganaa e battanal kawgel Afrik fuku caggal poolgu mum laaɓtungu e dow Alaseri (4-0). Ko waalde wootere fetti ngal kawral, woni Ejipt sabu hey gooto heftinaani Alaseri gila fetto ngoo hurmi. Hakkunde maɓɓe ko pottital yoftaare caggal nde Alaseri ɗawi Ejipt tikket mum fayde Kawgel Winndere to Afrik Baŋnge Worgo e lewru Jolal 2009!
Gyan taccinii Ganaa!
Ko hannde anndetee holi jogorɓe fooɗondirde karaŋ Afrik Ngenndije ñalnde 31 Siilo to Luanndaa. Ko Ganaa adii heɓde tikket mum feewde e baban kawre. Ɓe piyi Nijeriyaa e kikiiɗe hee 1-0. Ngaari majjiri yonii e ngal kawral ngal teskortaake wonde jooɗngal Alla e sippiro doole heewde e mayre! Ganaa ɓuri hannde anndude haaju mum sabu ko e rogere adannde ndee ɓe naatni ngootiri maɓɓe! Ko e hoƴom 20 Ganaa heɓi korneer. Ko Asamoah junniti bal e gallol Nijeriyaa. Gyan addi ngaallo peewɗo, sokki bal e gaccungol Enyeama (1-0).
Ko hannde ceeɗi-ɗen yuman golwole hakkunde Alaseri e Kodduwaar, fooɗondirooɓe taccugol e ndee nayaɓiire! Kodduwaar hollii mbaawka mum e kawre gadane ɗee, haa taccugol maɓɓe e rogere ndee-ɗee waɗaani caɗeele no feewi. Ena ɗaminanoo wonde hare maɓɓe e Alaseri ko bonnde wonata sabu Alaserinaaɓe tacci ko e muuseeki e kulol! Ndeen bal oo hurmii, Kodduwaar hartii, yiɗi bettude Alaserinaaɓe. Kono baluuji keewɗi nduuñtaama. Alaseri yiyaaɓe nde fuɗɗii hawjude seeɗa e kulhuli naatneede ngaari ko lawɗi e kawral ngal.
<< Début < Précédente 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Suivante > Fin >> Résultats 1 - 19 sur 410
Ngonɗen hannde ko:
♥ ♥ ♥ F A N Ɓ E ♥ ♥ ♥ PULAAGU ♥ ♥ ♥ E ♥ ♥ ♥ F A C E B O O K ♥
*** ::||||SKYPE||||::*** PULAAGU.COM
DOGE AADI BIL AADI
NEENE A YEEWNII PULAAGU!
Tele Pulaagu
Le Blog du Pulaagu
Téléchargements
Loowto-ɗee kuwtorɗe Pulaagu.com: alkule, tappirɗe ekn...)
Jeewte Jakka men
dans Telewision par nenefulbe, 02-01-09 21:13
dans Dorog e nder Fuutaaji par nenefulbe, 20-11-08 14:50
dans Dorog e nder Fuutaaji par Aminata Dia, 17-11-08 14:59
dans Dawrugol Amerik par Ibraahiima Saar, 13-11-08 00:19
dans Leeɓi ɓaleeji hoɗdu par admin, 02-11-08 15:07
Keewal Yillotooɓe
Aujourd'hui:
35
Hier
426
Ce mois-ci:
4031
Au total:
251672
Record de visites:
1039
Record battu le:
12-6-2009
Depuis le:
2007-08-03